tisdag 16 november 2010

Bildbevis

Ett makalöst getingbo

Festligheter och vacker skymning

Under midsommarafton bjöd Skinnarfjärden på festligheter, mastodontbyggen och oemotståndlig skymning. Då befann vi oss som sagt ca 20 sjömil bort. Midsommardagen till ära fick Caramia äntligen vaggas av den omtalade fjärdens vatten. Vi åt rester från gårdagens festmat, njöt av en middagsvila och lyssnade till väderleksrapporten som uppmanade oss att lätta ankar och ta natt vid Petsmo nedlagda fiskehamn.

Omkring midnatt rev nordvästan till, mycket byig och omkring 14 m/s. Fallen smattrade mot masten och vågorna klappade skrovet. Eftersom gästbryggan var något förfallen kollades med jämna mellanrum förtöjningen och fallen justerades.

Trots sovmorgon lättade inte vinden. Vi tog en promenad, lunchade, gjorde matlådor och sjöstuvade. Vid 16:10 inledde vi hemfärden med en läns på sex knop. Vid Håpören hissades fock och kort därefter inleddes den sex timmars snäva kryssen i hård sjö (som nämndes redan i föregående blogginlägg).

Skinnarfjärden

På svaj utanför stugan

Året innan (2009) kom vi ju oss bara till Köklot. Då firade vi midsommarafton vid Replot hamn, lyssnade på Till havs av Jussi Björling, avnjöt en strålande kvällsbit och utbytte skepparhistorier med en tillgiven "skärikatt". Vi förundrades även över grannens, en Colin Archer, inbyggda bastu. Under tidig midsommardag hissade vi segel mot Köklot och ekipaget (denna gång ett åkdon på fyra hjul med privatförare) tog sig längs Alskatvägen mot vårt kära Koskö.

Replot hamn

Köklot fiskehamn

fredag 12 november 2010

Midsommar

Då den första snön lagt sig i Vasatrakten, hoppeligen inte för att stanna (tänk på alla fina skridskoisar!!) och seglinssäsongen definitivt är slut (Ja, kära vänner, Linden ligger tryggt förtöjd i Sjökvarteret, Mariehamn), kan det vara på sin plats att blicka tillbaka på sommarens soliga strapatser.

Midsommarhelgen är en av de få helger som faktiskt förutsätter att man beger sig ut på böljan ifall man är i besittning av en lämplig farkost. Det säger alltså sig självt att vi lade ut för att för n:te gången i rad försöka nå det hägrande målet, Villan i Koskö.

Skepparn har full koll!

Midsommarafton tillbringades på Wasa Segelförenings eminenta skärgårdshamn Port Djupkastet i glada vänners lag och fortsatt färd mot Skinnarfjärden företogs trots det lätta morgonregnet som inledde midsommardagen.

Midsommarregn

Hemfärden företogs i sydvästliga vindar som närmade sig kulingstyrka, endast "Folkbåtsflottiljen" var ute och trotsade det friska karaktärsdanande vädret. Det enda missödet var ett förolyckat aktertoft.